daytripper

Min nya frisyr innebär att jag varje morgon vaknar upp och i spegeln är inte jag.
Det är Skogsmulle som tittar tillbaka på mig med nyvakna ögon.

När man har pratat med yrkesverksamma människor klagar de alltid på alla mail de får på en dag och alla dessa möten de springer på. Själv har man suttit med en tom mailkorg och en tom almenaka och undrat vad folk gnäller på.
Inte längre, jag fasar varje morgon när jag går in och kollar mina nu TRE mailkorgar.
Jag har haft minst tre-fem officiella möten varje vecka och lika många internt med projektgruppen.
Och fler blir det.

MEN! Solen bakom regnmolnet/chokladen i struten/varmvatten 24/7/Coca-cola en bakissöndag och andra metaforer för lycka, min granne över har flyttat. Han som firade sitt nyfunna singelskap med brakfester varje helg och uppenbarligen hade en enormt kraftig ljudanläggning då grisarna studsade fram av basgången som letade sig fram i allt som fanns i mitt vardagsrum.
Lyckan är total. Eller nej den blev total igår när jag såg en främmande 45-äldre kvinna gå upp för sista trappavsatsen med en flaska sirap och en påse vetemjöl. Kan det vara en ny bästis jag har fått en trappa upp?

Nu sjungerna grisarna denna http://www.youtube.com/watch?v=CxIN79n4jVo sång dagen i ända och spottar på et foto de har tagit av våran FD (!!) granne.

Idag frostade jag ur kylskåpet, under tiden låt jag grisarna springa (?) på köksgolvet. Man vill ju vara effektiv. Helt plötsligt när jag vänder mig om så ser jag bara en vit tuss i hörnet. Den grå är bort. PANIK utbryter och jag letar överallt. Letar under handduken jag sitter på för att säkerhetsställa att jag inte satt mig på henne av misstag men inte. Hon är inte heller i hallen eller i sovrummet. Eller i vardagsrummet. Jag ringer upp Martin och skriker att Selma är borta och han måste komma hit NU. Sen lägger jag på och letar upp en ficklampa för nu har det hänt tänker jag. Det som jag har vetat skulle hända ända sedan jag skaffade de två små. En av dem har kommit bort och i sin förvirring av frihetens rus har hon lyckats klämma sig under duschen och sedan pillat upp gallret till avloppet. Nu sitter hon fast när i röret, livrädd, dödsångest och förbannar mig som den uslaste marsvinsmamma som någon sin vandrat på denna jord. Med en stor bumling på axlarna går jag in i badrummet och viskar tyst
-Selma.....Selma är du här?
Jag lägger mig på magen och lyssnar efter hjärtskärande dödsskrik från avloppet men det är tyst.
Hon dog av skräck tänker jag.
Jag sväljer klumpen i halsen och tar av badkarsfronten. Lägger mig på mage igen och lyser snabbt under badkaret. Inget med päls. Ser till min förvåning att skyddet fortfarande ligger på. Konstigt.
Hoppet tänds och jag återvänder till ett febrit sökande samtidigt som jag ropar:
- Selma, hö...Selma, godis...
 Jag går förbi Elsa och ropar i förbifarten, Sök Elsa SÖK!
Elsa stirrar på mig och äter en av sina egna bajskorvar.
Efter lite sökande upptäcker jag en lycklig Selma under sängen, halkandes runt i sitt eget kiss och tuggandes på en öronpropp.

En annan sak jag hittade idag. En marsvins bajs som de lyckats få upp på drickflaskan.
Det är svårt att inte bli impornerad.